Skriver i veckans Internationalen om Snabba Cash säsong 2:
* * *
Snabba Cash säsong två kom i förra veckan på streamingtjänsten Netflix. En serie inspirerad av Jens Lapidus trilogi Snabba Cash.
Det är likt säsong ett en mörk säsong, bildligt talat i sceneri och musik men även i manusets själva centrum: hänsynslösa kriminella som jagar kortsiktiga vinster med mord som den yttersta och mest normala konsekvensen.
I periferin i handlingen skymtar ett rått klassamhälle förbi som förklaringsmodell för den som vill se: frånvarande föräldrar som inte har möjlighet att vara där för sina barn när de försvinner in i kriminalitet. Har farsan stuckit? Jobbar mamman dubbla jobb? I Zina Al-Dewanys reportage i Aftonbladet från Vänsterpartiets dörrknackning i Rinkeby inför valet tidigare i höstas berättar mamman Farhiyo Yasir Hassan att hon jobbar måndag till fredag och sen hoppar in och jobbar extra på helgen för att kunna försörja sina barn. ”Jag är aldrig ledig”, säger hon. Vilka möjligheter ger vi egentligen som samhälle dessa föräldrar att kunna finnas där för sina barn som högern gärna pratar om (eftersom de själva skär ner på socialtjänst och inte ger resurser till att höja offentliganställdas löner och därmed inte har andra lösningar)?
Ännu mer av den råa högerpolitikens konsekvenser flimrar förbi redan i första avsnittet. En eldsjäl som jobbar på en skola vill bygga ett aktivitetscenter med tillhörande musikstudio och bättre basketplan för att barnen i förorten ska få en mer meningsfull fritid. Men den kostymklädde blonde mannen som representerar skolans ägare vill inte satsa pengarna. ”De här pengarna som behövs är ingenting mot vad ni tagit ut i vinst de senaste åren!”, säger eldsjälen förtvivlat till döva öron.
Men det serien främst lyckas med är att visa på kopplingarna på mellan gängkriminaliteten och de lagliga storbolagens företagande. Huvudpersonen i serien är nämligen förutom att vara insyltad i knarkaffärer också en framgångsrik företagsledare som tack vare bokföringsbedrägerier jobbar sitt företag in mot börsen med guld och gröna skogar som mål och löfte. Det enda som skiljer dessa verksamheter på ett globalt plan är att vissa typer av verksamheter är sanktionerade av stater och institutioner. Men de kan lika ofta vara insyltade i lagbrott eller i dess gråzoner som vilken knarklangare som helst på våra gator. Det påminner mig om det författaren Roberto Saviano säger angående den italienska maffian: "Se vad som händer när viljan att maximera profiten är överordnad allt annat i den globaliserade kapitalismen.” Så länge vi har kapitalism och ojämlikhet kommer vi även ha dessa kriminella gäng. Allt annat är en villfarelse. Inte bara för den ojämlikhet, de krossade livschanser och den desperation detta samhälle skapar utan eftersom de kriminella gängen bara följer den logik som finns inneboende i kapitalismen – kortsiktig vinst till varje pris.
I ett land där vi visserligen bor på samma planet men i helt olika världar så är Snabba Cash en serie som behövs. Se den. Känn den in i benmärgen. Och bekämpa sedan den verklighet den hämtar sin historia från.
Skriver i veckans Internationalen om Snabba Cash säsong 2:
* * *
Snabba Cash säsong två kom i förra veckan på streamingtjänsten Netflix. En serie inspirerad av Jens Lapidus trilogi Snabba Cash.
Det är likt säsong ett en mörk säsong, bildligt talat i sceneri och musik men även i manusets själva centrum: hänsynslösa kriminella som jagar kortsiktiga vinster med mord som den yttersta och mest normala konsekvensen.
I periferin i handlingen skymtar ett rått klassamhälle förbi som förklaringsmodell för den som vill se: frånvarande föräldrar som inte har möjlighet att vara där för sina barn när de försvinner in i kriminalitet. Har farsan stuckit? Jobbar mamman dubbla jobb? I Zina Al-Dewanys reportage i Aftonbladet från Vänsterpartiets dörrknackning i Rinkeby inför valet tidigare i höstas berättar mamman Farhiyo Yasir Hassan att hon jobbar måndag till fredag och sen hoppar in och jobbar extra på helgen för att kunna försörja sina barn. ”Jag är aldrig ledig”, säger hon. Vilka möjligheter ger vi egentligen som samhälle dessa föräldrar att kunna finnas där för sina barn som högern gärna pratar om (eftersom de själva skär ner på socialtjänst och inte ger resurser till att höja offentliganställdas löner och därmed inte har andra lösningar)?
Ännu mer av den råa högerpolitikens konsekvenser flimrar förbi redan i första avsnittet. En eldsjäl som jobbar på en skola vill bygga ett aktivitetscenter med tillhörande musikstudio och bättre basketplan för att barnen i förorten ska få en mer meningsfull fritid. Men den kostymklädde blonde mannen som representerar skolans ägare vill inte satsa pengarna. ”De här pengarna som behövs är ingenting mot vad ni tagit ut i vinst de senaste åren!”, säger eldsjälen förtvivlat till döva öron.
Men det serien främst lyckas med är att visa på kopplingarna på mellan gängkriminaliteten och de lagliga storbolagens företagande. Huvudpersonen i serien är nämligen förutom att vara insyltad i knarkaffärer också en framgångsrik företagsledare som tack vare bokföringsbedrägerier jobbar sitt företag in mot börsen med guld och gröna skogar som mål och löfte. Det enda som skiljer dessa verksamheter på ett globalt plan är att vissa typer av verksamheter är sanktionerade av stater och institutioner. Men de kan lika ofta vara insyltade i lagbrott eller i dess gråzoner som vilken knarklangare som helst på våra gator. Det påminner mig om det författaren Roberto Saviano säger angående den italienska maffian: "Se vad som händer när viljan att maximera profiten är överordnad allt annat i den globaliserade kapitalismen.” Så länge vi har kapitalism och ojämlikhet kommer vi även ha dessa kriminella gäng. Allt annat är en villfarelse. Inte bara för den ojämlikhet, de krossade livschanser och den desperation detta samhälle skapar utan eftersom de kriminella gängen bara följer den logik som finns inneboende i kapitalismen – kortsiktig vinst till varje pris.
I ett land där vi visserligen bor på samma planet men i helt olika världar så är Snabba Cash en serie som behövs. Se den. Känn den in i benmärgen. Och bekämpa sedan den verklighet den hämtar sin historia från.